Våndan med matlådor

Matlådor, har vi kommit fram till, är en stor källa till fördomar och utfrysning, men det kan även vara vägen till att nå framgång socialt här i livet. Ett exempel på hur dessa fördomar manifesteras utifrån matlådor är ju klassikern, killen som varje dag äter någon form av pasta, tillsammans med antingen stekt korv eller köttbullar (aldrig hemlagade, alltid köpta).

I alla andras ögon är han killen som inte bryr sig, killen som inte orkar engagera sig i sin matlagning tillräckligt för att någon gång hitta på en måltid som kräver mer än tre steg för att färdigställas, och varför krångla till det överhuvudtaget, så länge maten är ätbar duger den ju, right? Den här killen tvättar antagligen inte händerna efter toalettbesök, för han tycker att det är tidskrävande och vafan om man inte ser smutsen så finns den inte.

Vi har även killen som alltid äter rester av “finare” karaktär, inbakt lax, gratinerad fläskfilé, stekt älgkött med potatisgratäng osv. Han är typen som antingen bor hos sin mamma fortfarande, eller har svårt att släppa henne så han äter alltid där, en så kallad Mamma-hängare. I vissa fall har han en flickvän som lagar mat, men det är väldigt ovanligt, i de flesta fall är han bög, ingen jävel hänger väl med sin Mamma så ofta.

Sist men inte minst har vi typen som har med sig råavancerade rätter, gourmetlådor som ser ut att komma direkt ur det finaste kockköket, ofta kompletta tallriksmodeller med exakt rätt mängd proteiner, kolhydrater och fett, gärna noggrant upplagt, ofta med salladen i en separat behållare för att inte riskera att eventuella såser eller fonder ska förstöra den. Det här är killen som vill sälja in sig och markera att han minsann kan laga riktig mat han. Den här killen har även ett kliniskt rent hem, där fjärrkontrollerna alltid ligger i exakt samma ordning på exakt samma ställe på vardagsrumsbordet. Den här killen är sjuk i huvudet, och ska behandlas med största försiktighet, han är nämligen helt jävla livsfarlig. Han köper hem horor och knulldödar, och dricker deras blod, en riktig Patrick Bateman, spritt språngande galen.

Idag lagade jag en större omgång ugnsstekt falukorv med ost och äppelpäppelfyllning. Jag vet inte vad det säger om mig, men jag hoppas att jag sprider bilden av en levnadsglad, påläst och intellektuellt underhållande 24-åring när jag skrider in i matsalen i morgon.

~ av virre den 27 oktober, 2009.